Att mögel är något som är otrevligt och man skall akta sig för vet de flesta, men vad är det för något egentligen?
Mikroskopiskt men skadligt
Mikroskopiska svampar som växer tillsammans i ett sammanhängande nätverk, kallas för mögel. I ett sådant nätverk är alla celler helt identiska, och därför anses det som en och och samma individ. Även genetiskt olika svampar kan tillsammans bilda mögel. Den vanligaste sorten som de flesta sett i sin bostad är troligen svartmögel, som lätt uppstår i fuktiga badrum. Denna art är dock ingen hälsorisk så länge man inte låter den ta över.
Dessa lever i huvudsak på att bryta ned dött material, såsom frukt och grönt, trä eller döda djur. Dock så kan de även få fotfäste i exempelvis levande växter, insekter eller t om människor och kan då framkalla sjukdom.
Mögel trivs bäst i fuktiga miljöer, och kan därför uppstå i bostäder som är dåligt fuktskyddade och/eller har bristande ventilation. Virke eller andra organiska material är det då som drabbas.
Oorganiska ytor som exempelvis plast, kakel eller betong står emot mögel väl, förutsatt att ytorna är rena och oskadade. Finns smuts, damm eller jord närvarande kan det dock bli en grogrund för mögel att få fäste i.
Mögellukt
Ett mögeldrabbat hus känns lätt igen på lukten. Även en otränad näsa kan snabbt känna igen den unkna mögellukten som påminner om jordkällare, fukt och jord. Själva lukten är mycket svår att bli av med, speciellt om den satt sig i kläder.
Lukten orsakas av kemiska ämnen som skapas när mögelsvampen bryter ner materialet som det angriper, och som ibland ger upphov till flyktiga gaser som vi uppfattar som mögellukt. Vissa material orsakar ingen lukt alls, medan andra orsakar en kraftigare odör. Detta kan även variera beroende på vilken art av svamp som fått fäste.
Detta försvinner sällan genom enbart mögelsanering med kemikalier, skadat material måste därför avlägsnas och ersättas med nytt. Även mögelsanering med ozonaggregat rekommenderas för att bli kvitt lukten.
Sporer och mykotoxiner
Eftersom mögel är svamp, så sprids de genom sporer som normalt finns vanligt förekommande i luften omkring oss, även inomhus. Mängden sporer varierar över årstiderna med ett fåtal under vintern, till över 10 000 sporer per kubikmeter luft under sommaren. Olika sorters mögelsporer är även förekommande i olika mängd beroende på miljö.
Sporerna i sig är inte skadliga mot oss människor, utan de naturliga toxiner (gifter) som dessa innehåller. Mögel i hus anses därför vara en hälsorisk. Boende i ett mögelskadat hus kan få olika symptom såsom allergier, astma mm, vilket kallas för “Sjuka-hus-syndromet“. Det finns dock inte tillräcklig forskning på området för att fastslå om toxiner från mögel ensamt gett upphov till sjukdomar, men man vet att sporer i hög koncentration kan vara mycket farliga vid inandning. Särskilt barn och människor med svagt immunförsvar är känsliga för mögel.
Temperatur och luftfuktighet
Temperaturen är avgörande för att mögel skall kunna växa, och först vid runt 5-10° Celsius drabbas bostäder. Det kan dock växa till sig nära nollpunkten om ett näringsrikt substrat (organisk massa) finns närvarande, vilket förklarar varför exempelvis frukt kan börja mögla i ett kallt kylskåp. Luftfuktigheten är dock det avgörande för om mögel trivs eller ej. Om luftfuktigheten överstiger 75% finns det risk för att mögel uppstår, och risken ökar ju högre siffra. Vid 95% luftfuktighet föreligger även risk för hussvamp vilket kan vara ännu skadligare för huset.
Är luftfuktigheten för hög någonstans i huset bör därför en avfuktare installeras.
Förutom att ställa till med elände för husägare, används olika former av mögel även för penicillinframställning, tillverkning av mögelost samt bakning och framställning av öl och vin.
